Att helgrilla ett djur är kanske ett av de absolut bästa sätten att ta anatomiskt ansvar… Dock förutsätter det att man har 30 – 40 hungriga vänner eller själv en väldig aptit på lamm. Det är faktiskt inte så svårt som det skulle kunnas tro, det viktigaste är en bra grillanordning samt en stor portion med tålamod.

Gröna gårdar fick en förfrågan i våras om vi sysslade med lammgrillning, då det var en kvinna som var intresserad att ha detta på en fest. Nej, sa vi men tillade att det naturligtvis går att ordna. Sagt och gjort, vi bokade att lamm och inväntade dagen D. Tanken var att grilla lammet på en påle mellan två klykor med glöden på marken, som vi sett det göras innan, men en vecka före D-dagen konsoliderade Jan med en av våra anställda på gården  som visade sig besitta en hel del kunskap om grillning. Främst då själva ”grilldelen” av grillningen. Resultatet blev att han med lite hjälp snickrade (svetsade) ihop en grill över en dag, något som jag är ytterst tacksam över med facit i hand.

Med en fantastisk grill, ett fantastiskt lamm (gräsuppfött naturligtvis) och några backar ekved, en termometer och lite ekologisk öl begav jag mig vid lunchtid av till festplatsen. Lammet hade tidigare på dagen fästs på en lång påle av färskt trä och stängts till med hjälp av ståltråd.

Själva grillningen gick till på följande vis:

Jag fyllde grillen med ved och lät detta brinna ned till en tjock glödbädd. Smörjde in lammet rikligt med salt, bänglade upp det på grillen på nedersta läget (som nu var väldigt het) och vevade sakta runt för att ge det en yta och sluta köttet. Sedan hissade jag upp det ett snäpp och började den fyra timmar långa processen att veva, veva, veva och då och då hälla öl på lammet för att kyla ned det och ge smak. Jag bytte även läge lite då och då och slängde på några nya vedklabbar.

Resultatet blev faktiskt helt fantastiskt. Mört saftigt och fantastiskt gott. Själva trancheringen gjorde jag genom att luta lammet mot grillen och stycka det i lagom bitar. Här tillkommer också en av finesserna med grillen, på ena kortändan hade Leif svetsat till en bricka som man kunde skjuta kol under och på så vis få ett stek-/varmhållningsbord. Detta visade sig vara mycket användbart då det var relativt kallt ute och som bekant smakar inte lamm bra kallt.

Och vad kunde jag gjort bättre?

–          Saltat mer. Jag använde ca 2 dl grovsalt, skulle ha gnuggat in betydligt mer, hade nog också varit lättare med finkornigt salt.

–          Penslat lammet med en honungsglaze precis innan servering. Själva stekytan på lammet får en god smak och krispig yta av det öl man häller på, detta hade naturligtvis blivit ännu bättre av en kryddig glaze.

Slutledningsvis vill jag verkligen rekommendera denna tillagningsmetod om man har några timmar till övers, det är inte så svårt men kräver tålamod och omsorg för ett lyckat resulat. Och om det verkar tråkigt att rulla ett lamm i några timmar rekommenderas en god bok (jag läste Gunnar Lindqvists Svart jord), ett införskaffande av en motor som gör jobbet åt en eller helt enkelt göra vevningen till en del av festen.

Fråga gärna eller kommentera, eller ännu bättre berätta själv om era erfarenheter!

/Märta