Detta inlägget publicerades den 28 augusti 2014 som svar till en dokumentär om kött och klimat på vetenskapens värld.  Här hittar du originalinlägget

Rör inte våra kor.

Vi behöver dem. Vi behöver dem för de öppna landskapen och den biologiska mångfalden. För att de hundratals olika arter av bin, humlor, skalbaggar och insekter skall ha ett naturligt hem. Vi behöver dem för vårt smör, vår ost, vår yoghurt, vår Crème Fraiche och vår gräddfil. Vi behöver dem för deras kött, ben, skinn och talg. Vi behöver dem för att beta strandängar, skogsgläntor och öar så de inte växer samman och blir otillgängliga. Vi behöver dem för att ge våra fåglar mat äter insekterna som korna skapat ett hem åt. Vi behöver dem för att bina skall kunna pollinera våra äppel- och päronträd, våra rapsfält, våra bär och blommorna och örterna i deras hagar. Vi behöver dem för vår växtodling så vi slipper konstgödsling och kan använda vallen som behövs som avbrottsgröda mellan spannmål och baljväxter som mat till dem.

Vi vet bättre än att jämföra våra kor med en bil. Vi vet att den metan de släpper ut är en del i ett underbart vackert kretslopp utvecklat av naturen själv under tiotusentals år. Vi vet att korna, gräset och jorden arbetar med varandra, inte emot. Att den metan som korna rapar och fiser ut senare kommer gräset, örterna, blommorna, frukten och skogen till gagn. Hade inte kon varit där och betat gräset hade det på senhösten gulnat, dött, och i Sverige tillslut växt över av slyskog. I länder med mindre regn, dött och tillslut blivit öken.

Så ni kan hävda bäst ni vill att vi borde slakta alla våra kor, bygga en stor lada och fylla den med små kycklingar och föda dem med importerad soja från Sydamerika. Och plöja den mark som klarar det, så potatis, spannmål och majs och sen springa och köpa en stor säck med konstgödsel eftersom vi inte har kvar har de fina, brunna komockrona att gödsla med.

Men det kan alla tvivlare, räknenissar och förståsigpåare fetglömma. Vi behåller våra kor. Vi går ut i våra beteshagar och njuter av den rena friska luften blandat med metan och lyssnar till kornas råmande, binas surrande och fåglarnas kvitter. För att vi vet, tack vare vårt sunda bondförnuft, att det är ett tecken på att naturens mirakulösa kretslopp är i full funktion.