Jag fick en kommentar på instagram om att kött känns väldigt 1996. Varför just 1996 är året då kött blev omodernt framgick inte. Jag blev visserligen skol-vegetarian 1997, men jag tvivlar kommentatorn refererade till just den händelsen.

Men vinkeln är intressant, då det i ett antal framtidsspaningar just spås att vi alla ska bli vegetarianer eller veganer. Och jag möter allt oftare, i hårda ordalag, att jag och min verksamhet borde förpassas till historien. Jag upplever att det nästan alltid görs med utgångspunkten att jag är en stenåldersmänniska som varken reflekterat över min verksamhet eller mitt köttätande. Men jag äter inte kött av slentrian eller okunskap. Jag är stolt över det jag gör. Jag kan sluta (det är sant!) och jag vet hur man lagar god vegetarisk mat. Men jag vill inte sluta. Jag äter kött och det är ett medvetet val, något jag helt enkelt bestämt mig för och kan argumentera för ur både etisk, miljömässig och nutritionsmässing vinkel.

Köttet förtjänar sin känga, men matfrågan är väldigt mycket mer komplex än att kött eller inte kött.

Just nu är vegetarianen den figur som står för medvetna och aktiva val av mat vad gäller hälsa, etik och miljö. Men får jag komma med en trendspaning så är det att det är dags för den medvetna allätaren att stiga fram. Köttet förtjänar sin känga, men matfrågan är väldigt mycket mer komplex än att kött eller inte kött. Att vara en medveten allätare, eller omnivor, är svårare. Då kan vi inte längre skälla ut en råvarukategori och vara nöjda, utan måste ned och gräva i hur råvaran faktiskt hamnar på middagsbordet. Jag hoppas att fler och fler börjar förstå vidden av hur komplext vårt matsystem är.

Så nej. Det är inte dags att lägga köttet till historien. Det vi ska lägga till historien är idén om att vi inte behöver bry oss om vad vi äter, eller att låta en enskild råvarugrupp bära all skam. Industriköttet kan vi allt skriva in i historieböckerna, förhoppningsvis snart granne med glyfosatet. Men det gräs-, rest- och avfallsbaserade köttet, som bygger matjord, är en tidlös klassiker. För det hamnar förhoppningsvis på tallriken hos människor som bestämt sig för att göra medvetna val. Och stå för dem. Vad kan vara mer modernt än det?

Denna krönika är ursprungligen publicerad i Ekologiska Lantbrukarnas medlemstidning,  Ekologiskt Lantbruk #7 2017. Ekologiska Lantbrukarna är en intresseorganisation för ekologiska lantbrukare. De arbetar för att politik, regler och marknad ska vara utformade så att svenska ekobönder ges de bästa möjligheterna att utveckla lönsamma och hållbara företag.