För några år sedan fick jag ett samtal från Jörgen Andersson, initiativtagare till bland annat Fjällbete och Mjölk är tjockare än vatten, om jag ville träffa Allan Savory. Självklart sa jag, då jag redan hade sett Allans presentation från en föreläsning på ett universitet i Irland och tyckt att det nog var klokt att prova att göra något liknande.

Det blev inget möte då, men Jörgen och Ulf Ullring (en biolog från Norge) kom förbi Bjällansås gård och hälsade på mig och pappa. Och där satt vi runt köksbordet och pratade om kor, gräs och framtiden. Där såddes fröet till att börja samverka för att förbättra betesdriften i Norden. Parallellt med detta bildads Savory Global, vars mission är att förespråka storskalig restoration av världens gräsmarker genom användandet av holistic management. De formade tidigt en hubbstrategi, där de inte själva skall sprida användandet och kunskapen utan det ska ske på lokal nivå. Tanken med detta är förstås att implementeringen och användningen av managementmodellen ska ske av människor som faktiskt har en förståelse för platserna och människorna de påverkar. Många tror att Holistic management är en betesplaneringsmodell, men det är faktiskt bara ett verktyg för beslutsfattande i komplexa miljöer. Det funkar alltså utmärkt att använda även om man inte har djur eller brukar jorden.

När vi fick nys om hubbstrategin anmälde vi förstås vårt intresse för att bilda en Skandinavisk hub för att föra arbetet vidare på en lokal nivå då vi ser behovet av en grym betesdrift även i Norden. Så, i samband med det initiativet hamnade jag därför i Zimbabwe, på The African Center of Holistic Management (ACHM). Där Savory Global under 10 dagar håller en uppstartsbootcamp för de som skall bli nya hubbar. Det finns redan idag ca 30 hubbar runt om i världen. Att sker i Zimbabwe är förstås ingen slump, då det är Allan Savorys hemland, och ACHM ligger på ranchen Allan och hans fru Jody äger och sköter sedan många år tillbaka. Mer om ranchen kommer i ett senare inlägg.

Vad är Holistic management?

Det hela började som en modell för att planera bete. Ju skörare klimat man verkar i (som tex Zimbabwe där det är 4-6 månaders torka varje år) desto viktigare är det att djuren är på rätt plats, vid rätt tid och lagom länge för att marken, djuren och ekosystemet ska må så bra som möjligt. Det är förstås viktigt i det klimat vi har i Sverige också, men här blir det inte öken när vi missköter marken i några år. Men det han upptäckte med modellen var att de rancher och gårdar som använde den, var att även om de blev väldigt duktiga på att sköta sin mark med djur, så misslyckades de ändå ofta med sina företag. Detta då det krävs mer än bara att vara duktig på att sköta mark för att kunna driva ett lantbruksföretag. Därför utvidgade han modellen till att innefatta även verksamhetsstyrning, markplanering och finansiell planering.

Ur det skapades holistic management, där betesplaneringen är den del av verktyget. När du använder dig av verktyget så börjar du alltid med att definiera din helhet, vilka beslutsfattare, resurser etc du har. Vad det är du faktiskt vill och vad det är du måste producera för att nå det du vill. När du vet detta så blir du lite mer praktisk, där du gör en plan över hela din mark och sedan över hur dina djur bäst kan beta den. Efter det så gör du förstås också en finansiell planering för att använda inte bara marken utan också de pengar du har på ett resurseffektivt sätt. Slutligen är det största arbetet inte att skapa kontexten och planerna, utan det är att övervaka, kontrollera och planera om. För hur väl du än har planerat så är det antagligen fel. Processen att justera planen är lika viktig som att göra den.

Holistic management är helt enkelt ett verktyg för att sköta och hantera komplexitet. Något som är en vardag för alla som arbetar med djur och natur. Mer information hittar du på Savorys globals hemsida.