Nej, så enkelt är det inte. I söndags publicerade fyra forskare en artikel där de gick till hårt angrepp på den över huvud taget nyttan med ekologisk odling. Nu jobbar vi inte med odling, utan enbart kött från djur uppfödda på gräs och örter, men för oss är tankarna kring hur all mat skall produceras, lika viktig som den mat vi faktiskt producerar. Så här kommer våra tankar på artikeln:

1. ”Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller miljö om de köper ekologiskt odlad mat”

Det beror helt på vad det är du definierar som bättre. Om du tycker om att ha en mångfald av insekter, bin och fåglar runt om kring dig, och du tycker det är trevligt att få ditt äppelträd pollinerat, så är eko bättre. Om du tycker om giftfri mat med ett högre innehåll av antioxidanter, vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror, ja då är eko också ett val du ska göra. Om du tycker om att fiska och vill för det första få napp, och för det andra kunna äta fisken du dragit upp, ja, då är eko ett självklart val. Om du tycker djur skall få röra sig fritt, njuta av solens strålar mot huden och det mjuka gräset under klövar och fötter ja, då ska du också välja eko. Tycker du däremot att djur och insekter i naturen bara är irriterande, din trädgård består av grus, näringen i maten inte är av så stor vikt, gifterna inte bekommer dig och djuren lika gärna kan vara inomhus, ja då är eko inte ett speciellt bra val.

Men självklart finns det problem med den ekologiska odlingen, men det kommer vi till snart.

2. ”Ekologiska livsmedel är inte giftfria”

Alla växter innehåller naturligt gifter vilket är växtens försvar mot angripare, då de varken kan springa, stångas eller bitas för att försvara sig och sin avkomma. Men många av dessa gifter försvinner under korrekt tillagning, som spannmålens fytinsyra till exempel. Genom korrekt fermentering (surdegsjäsning) och blötläggning (jästiden) förbrukas fytinsyran i mjölet och din kropp slipper ta näring och energi för att bryta ned den. Det är därför bönor är giftiga innan de blötläggs och vi i många kulturer världen över har som tradition att syra, fermentera och blötlägga mycket av vår spannmål och baljväxter. Giftfri mat är animalier, då tex kon litar på sin fysik för att försvara sig. Men, det går inte att fermentera bort rester av 2,4-d, kadmium eller glyfosat. Dessutom har vi än idag ingen aning om de långsiktiga konsekvenserna på vår och jordens hälsa av alla de kemiska substanser vi tillsätter i odlingen. Så nej, ekologisk mat från växtriket är inte helt giftfri, men det är gifter som finns där, vare sig vi vill det eller inte.

Naturligtvis kan också ekologisk mat innehålla rester av bekämpningsmedel, som beror av tidigare gifter i marken från konventionell odling eller kontaminering från grannen. Men det hjälper knappats att fortsätta applicera gifterna för att bli av med dem.

3. ”Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat”

Att något är nyttigare än något annat är omöjligt att säga, men att ekologisk mat generellt innehåller mer antioxidanter och mikronutrienter samt en bättre balans av essensiella fettsyror, det är sedan länge bevisat. Så nej, nyttigare vet vi inte, men att den är näringstätare och fria från onaturliga gifter, det vet vi. Sedan är det upp till dig att bestämma dig för om du tycker det är bra eller inte.

4. ”Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt”

Kommer dagens eko-våg leda till en katastrof? Nej, det är snarare så att storskalig odling, med fossila insatsvaror; ettåriga grödor som kräver monokulturer och årlig plöjning; en köttproduktion som kräver en stor del av det som produceras; oavsett om den är ekologisk eller inte; allvarligt försämrar vår möjlighet till en hållbar framtida livsmedelsförsörjning. Så ja, ökad storskalig ekologisk odling, precis som kemisk, kommer få allvarliga konsekvenser. Detta då det är ett jordbruk som är beroende av en befintlig matjordresurs, då det är produktionsformer som enbart bryter ned matjord. MEN, det finns en stor spännivdd i vad ekologisk odling är och kan vara. Vad vi funderar på, är inte ett giftfritt jordbruk utan ett jordbruk där jordens hälsa står i centrum. Där vi använder idisslare som en resurs till att bygga matjord, där produktionen av grödor är helintegrerad med djuren och de flesta grödor är fleråriga och trivs i multikulturer. Ett jordbruk som år för år bygger ett friskt och starkt matjordslager fullt av liv under marken, och en lika blomstradnde natur ovan jord. Men det är ett jordbruk som troligen kommer kräva mer människokraft, tankekraft och mer kunskap om naturen, men mindre om hur vi löser problem genom applicering av konstgödsel och diverse allehanda kemikalier. Det är ett jordbruk som inte mäter sin framgång i avkastning på kilo grödor per hektar och kronor i vinst, utan mäter det som hälsan hos människan, ekosystemen och djuren, utan att för den sakens skull gå med förlust.

5. Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.

Så fort jorden plöjs, växternas rotsystem bryts och mikrolivet i jorden möbleras om, finns det en risk att marken släpper näringsämnen. Det är ett problem i ett lantbruk där plogen används, oavsett om det är ekologiskt eller besprutat. För att jorden skall kunna behålla sin näring krävs det ett aktivt liv i jorden, av mikrober, maskar och insekter samt rotmassa från friska växter. Både sig konstgödsel och bekämpningsmedel är detta livs största fiender, likväl som plogen. Men det bästa hade varit att sluta fokusera på om vi skall ha ett ekologiskt eller konventionellt lantbruk, och börjar fokusera på hur vi kan producera mat med naturens ekosystem istället för mot. Då tror iallafall vi kunskapsutvecklingen kommer gå betydligt snabbare.

6. ”Ekoodling är inte klimatsmart”

Nej, odling på det storskaliga sätt vi bedriver och ser på det idag anser vi inte vara hållbart, klokt eller klimatsmart. Främst för att den sker enbart på människans premisser, inte på djurens eller naturens. Vi tror att det hade varit klokt att inse att vi är en del av ett kretslopp, inte en topp på en näringspyramid. Hållbar mat är för oss inte bara hållbar. Den är regenerativ, det vill säga, den skapar mer liv än den tar. Mer matjord än det går åt för att producera den. Vårt jordbruk har de senaste 150 åren förbrukat hälften av den matjord som fanns när vi började vandra vägen mot ett industriellt lantbruk, och vi är övertygade om att det är tack vare den resursen vi kunnat producera enorma kvantiteter mat till ett långt pris. Men som vi behandlar matjorden nu, så är det en ändlig resurs.

Vi på Gröna gårdar jobbar med kött från djur uppfödda på gräs och örter, kor och lamm, vilka alltid klupas ihop med allt annat kött i den rådande debatten, och beskylls för att släppa ut en ansenlig del av växthusgaser, äta upp vår mat och sabba vår planet. Och vi vet att detta är sant för det kött som föds på ettåriga grödor, hålls inomhus och inte får vare sig beta eller äta gräs, och att vi borde sluta äta detta köttet. Men vi vet också att jämföra det köttet med vårt är som att jämföra margarin med smör.

Det vi vill är att vårda och sköta den mark vi har till låns, genom köp eller arv, så att den är mer värd när vi en dag skall överlåta den. Att det är mer liv, mer mylla och mer möjligheter att producera riktigt god mat i och på den. Därför har vi djur, för att kor på bete är ett av de bästa verktygen för att sköta den på ett respektfullt och värdehöjande sätt. Vi tycker inte det viktigaste är att fundera ut ett exakt antal gram kött vi kan äta per dag eller vecka. Vi tycker vi istället ska börja fundera oss igenom alla råvaror, kött som grönsaker och hur vi kan producera dem med naturen, inte mot den. Hur de skapar mer mylla och liv än de tar, hur de gör maximal nytta, istället för att bråka över vad som är minst skadligt. För oss är klimatsmart mat något vi kan producera på samma ställe under flera generationer så att de också ska ha bra förutsättningar att producera bättre mat. Inte som det är idag, där varje generation har lånat resurser av nästkommande utan någon plan på återbetalning.

I slutändan handlar det för oss om vår passion god mat, som är god för både smaklökarna, magen, djuren och naturen.

–