EHEC

Komocka
Komocka

Försommarens EHEC-utbrott har varit mycket omdiskuterat i medierna. Och med rätta: Det är en besvärlig bakterie som ger upphov till en del komplikationer, varav den värsta troligen är HUS.

EHEC-utbrott sker med jämna mellanrum i Sverige fast då oftast sporadiska och inte epidemiska. Försommarens utbrott skilde sig från tidigare utbrott eftersom det är en ny variant av bakterien, mer aggressiv och mer resistent. Det är oklart var exakt den nya bakterien uppstod, hos människa eller djur men, som Henrik Ennart/SvD skriver, har bakteriens resistens troligen utvecklats i en miljö där den har ”bombarderats med bland annat antibiotika som normalt bara används på djur”. I en tidigare artikel, skriver Henrik Ennart, att IAEA tillsammans med FAO är i full färd med att utveckla användningen av kärnteknik inom jordbruket. Ett sådant område, som kan få ökat intresse efter EHEC-spridningen, är sterilisera maten med joniserande strålning, närmre bestämt med radioaktivt kobolt 60 eller cesium 137. Vidare skriver Henrik Ennart att ”FN-organ och välrenommerade forskare har konstaterat att det finns en rak linje mellan den nya tidens köttfabriker där tätt sammanpressade djur göds i rekordtakt för att möta allt lägre slaktåldrar, och de nya aggressiva och antibiotikaresistenta bakterier som sprids därifrån via vatten och vind.”

Som jag har skrivit tidigare på denna blogg är det skillnad på uppfödning och uppfödning. Man kan angripa problemet med eventuella bakterier i mat genom att ta till en högteknologisk, kostsam och i vissa fall osäker lösning som joniserande strålning (en lösning som för övrigt ytterligare funktionaliserar maten på bekostnad av olika kvaliteter som t ex smakkvalitet). Man kan också ta den enkla, lågteknologiska och skonsamma vägen. Det vill säga, att städa i stallarna, så att säga. Att städa i stallarna är relativt lätt i Sverige på grund av bra djurskyddskrav, därtill finns KRAV med sina regler, och utöver det har vi på Gröna gårdar våra egna idéer för ett hållbarare och friskare lantbruk. Här är några exempel.

– Nötdjur blir ibland skitiga, både när de betar i hagen och när de hänger omkring i vinterstallarna. När de skickas till slakt ser vi alltid till att de är rena. (EHEC finns ju som bekant inte i köttet, utan i maginnehållet). Vidare arbetar uppfödarna aktivt med att underlätta för djuren att hålla sig rena.

– Vi skickar kontinuerligt prover från köttet till livsmedelsverket för att kontrollera främst olika e. coli-stammar, bl a EHEC.

– Antibiotika används aldrig slentrianmässigt, utan endast i sällsynta fall när ett djur är sjukt.

– Slakteriets processer överses ständigt av en veterinär, vars främsta jobb är att säkerställa livsmedelssäkerhet.

– Vi loggar temperaturen i våra lokaler varje dag – kylrummet där det färdigpackade köttet förvaras håller t ex en temperatur på 0 – 2 grader. Loggning sker även på slakteriet och i samtliga transporter. Utan undantag ser vi till att köttet är kylt från från slakteriet hela vägen till när kunden plockar ut köttboxen.

– Våra djur är helt och hållet uppfödda på gräs.

Vissa av ovanstående punkter är det lag på i Sverige (t ex livsmedelsverkets kontroller), andra punkter är troligen oskrivna regler för de  flesta bönder (exempelvis renhet, då många slakterier gör avdrag på utbetalningen om djuren inte är rena).

Karaktäristiskt för Gröna gårdar är dock uppfödningen på enbart gräs och örter. Denna sista punkt är en viktig aspekt. Även om de studier som visade att risken för EHEC-bakterier minskar avsevärt hos gräsuppfödda kor senare ifrågasattes, är en ekologisk gräsuppfödning indirekt positiv i detta avseende eftersom djuren vistas utomhus så långt som möjligt.  Luftiga vinterstallar gör att de har stora utrymmen att röra sig på vintertid också. Djuren har därför mer utrymme och håller sig bland annat renare på grund av detta.

Uppdatering: På David Creek Farms hemsida kan man se en jämförelse mellan å ena sidan hur det ser ut på feedlots och hur det ser ut med gräsbetande djur. Feedlotdjuren finns som tur är inte i Sverige så långt ögat når. Feedlotköttet finns däremot.