
Under våren 2011 utkommer Jonathan Safran Foers bok, Äta djur, på svenska. Jag har inte läst boken men om man dömer från titeln och förlagets säljtext så kommer boken troligen – åtminstone i media och på internet – verka som ett argument mot köttkonsumtion. Fast jag tror inte att det är bokens avsikt och det baserar jag på att förlagets säljtext – märkligt nog – tar upp Foers slutsats. Nämligen att ”han kom fram till […] att det inte är fel på att äta kött. Men att det till 99 procents sannolikhet är fel att äta den köttbit som ligger på tallriken framför dig.”
Den här lilla lilla förskjutningen är något som har intresserat mig länge – nämligen hoppet från att viss typ av djurhållning är förkastlig till att all form av köttkonsumtion är förkastlig. Man bör komma ihåg att Safran Foer är bosatt och verksam i USA, att hans undersökningar, val och ställningstaganden är gjorda i den kontexten. Och visst verkar det vara rätt illa ställt med den konventionella djuruppfödningen på andra sidan atlanten – och även på många andra håll i världen. Men hur kan det leda till att köttkonsumtion borde avstås från – generellt och absolut? Med samma logik borde vi undvika att använda bomullskläder eftersom den absolut största delen av bomull som vi importerar kommer från Kazakstan, med barnarbete, död och misär som följd – för att inte tala om hur bomullsodlingen i området har påverkat aralsjön och fortfarande påverkar ekosystemet negativt.

Vill man aktivt ta avstånd från ovannämnda problem kan man istället köpa kläder som är tillverkade av ekologisk bomull – man behöver inte helt undvika materialet. Bomull är ett exempel, men det mesta vi har omkring oss som produceras i stor skala är etiskt tveksamt. Det finns t. ex. ingen lobbyism mot banankonsumtion generellt, utan snarare uppmuntras konsumtion av KRAV- och rättvisemärkta bananer. Inom KRAV-odlingen av bananer används dessutom nötboskap, för utan stallgödsel utarmar man marken och måste förlita sig på konstgödsel.
Men varför är inte detta uppenbart när det gäller kött? Varför är slutsatsen att ”köttkonsumtion är förkastligt” och inte ”köp ekologiskt kött från djur som är helt uppfödda på gräs”? Är det för att argumenten mot köttkonsumtion ofta utgår från att förhållandena i amerikanska factory farms är gällande överallt och alltid? Sverige har helt andra – och vettigare – regler för djuruppfödning – till och med för konventionella uppfödare (även om det förekommer röttägg bland uppfödare, på samma sätt som i alla branscher och verksamheter). KRAV-certifierade gårdar har ytterligare regler och kontroller. Och på Gröna gårdar har vi som bekant ytterligare ett gäng regler för djuruppfödning.
Om man aktivt väljer att äta kött som kommer från djur som är ekologiskt uppfödda på enbart gräs, försvinner i princip alla argument mot köttkonsumtion: Miljöargument, hälsoargument, djuren-lider-argument. Snarare blir det motsatsen som gäller: Gröna gårdars djuruppfödning (och andra liknande uppfödningsmetoder) är troligen bra för miljön, bra för hälsan och dessutom har djuren det bra – med tanke på att de får gott om mat på vintern har de det troligen bättre än älgar och rådjur, medan de lever.
Vad är det då Jonas Paulsson menar när han i SvD skriver att ”vetenskapen är […] enig om att köttkonsumtionen bör minskas radikalt”? Och detta både på grund av hälso- och miljöskäl. Slutsatsen kan jag helhjärtat hålla med om, men argumenteringen är jag rätt tveksam till. I ett antal år har nu ”vetenskapen” om kötts och mättat fetts negativa hälsoaspekter ifrågasatts ordentligt. Att nötboskapsuppfödning skulle vara negativt för miljön är heller inte så absolut som det ofta låter som. Problemet är att det vetenskapliga underlaget utgår från djur som är uppfödda på spannmål. Gräsuppfödda kor är troligen bra för miljön och kan till och med vara en del av lösningen på större klimatproblem här i världen. Återigen: Det är inte djuruppfödningen i sig som är problemet, utan en viss typ av djuruppfödning. Det kan inte vara lätt att vara livsmedelsverket nuförtiden – de attackeras från vitt skilda håll, både från sådana som tycker att kött inte bör konsumeras och sådana som tycker att kött bör konsumeras, antingen ljuger de eller så talar de inte tillräckligt tydligt. Argumenten mot livsmedelsverket verkar dock överlappa på en punkt, nämligen att institutionens problem härrör ur det faktum att de har kopplingar till industrin.
Argumenten mot köttkonsumtion må försvinna med en vettig uppfödningsmodell, men det finns dock åtminstone två anledningar – som jag kommer på iallafall – till att inte äta kött. Nämligen att 1) ”kött är äckligt” och 2) ”djur bör inte dö av människohand”. Det förstnämnda säger ju sig självt, mår man bra utan att äta kött och dessutom tycker att smaken och konsistensen av kött inte är någon höjdare så är det förstås inte annat än förståndigt att låta bli att äta det (man kan ju testa Gröna gårdar-kött först, men i princip så är ju saken biff, så att säga). Det sistnämnda, vilket på ett eller annat sätt kommer ur en mer eller mindre djup religiös eller andlig övertygelse, är också en god anledning då det inte finns några motargument. ”Människor har inte rätt att döda djur” är övertygelsen och därför håller man sig undan från att direkt eller indirekt döda djur. Däremot blir det krångligt att leva upp till filosofin konsekvent (om det nu är ett krav för en) eftersom mejeri- och äggbranschen är intimt knutna till slakt – det är trots allt bara hälften av alla djur som föds som producerar mjölk eller ägg, honorna, den andra hälften måste ut ur systemet. Vill man vara fullt konsekvent får man leva helt utan animaliska livsmedel, vilket är betydligt svårare att klara av utan att få näringsbrist eller skada miljön (dvs om man helt vill undvika djurhållning).
Nu har jag lite slarvigt glidit mellan att prata om köttkonsumtion och djurhållning. Man kan ju förvisso tänka sig en värld där djurhållning finns utan att man fördenskull slaktar djur, en värld där kornas mjölk används som livsmedel och tjurarna används som dragdjur i ett huvudsakligen vegetabiliskproducerande jordbruk – tills de dör av hög ålder, en naturlig död. Men denna scenario är så främmande att jag inte kan förstå hur den skulle kunna bli verklighet genom aktiva val i våra konsumtionsmönster, eller genom att vi aktivt skulle gå emot livsmedelsverkets kostråd.
Mer:
- Vegomyten, boken av veganen som insåg att djurhållning behövs för ett hållbart jordbruk.
- Köttets revansch. Artikel i SvD om det livsmedel som har gått ”från skamligt och onyttigt till moraliskt och hälsosamt”
- Köttdieten. Michel Blomgren har utfört diverse experiment relaterade till en rätt extrem diet – här är ett inlägg om bland annat detta.